Så var man tillbaka i Miami – skönt. Däremot blev det betydligt mer dramatisk resa än vad jag hade hoppats på.
Dramatiken lite kortfattat…. Flyget från Köpenhamn till Washington gick bra. Inga större köer i tullen heller. Flyget från Washington till Miami var 1 timmer försenat pga att vi inväntade ett flygplan från Europa. Allt gick bra fram till att vi skulle landa i Miami. Närmare exakt när vi under inflygningen till Miami var på ca 100m höjd. Då drar piloten på full gas igen och vi stiger. Efter några minuter när vi återigen planat ut berättar han att dom fått någon typ av felmeddelande/varning i instrumenten vad gäller landningsstället. Beslutet var att göra ett varv och försöka landa på nytt. Landningsstället sänktes i mycket god tid innan och efter ett tag sade man från cockpit att felmeddelandet kvarstod. Piloten berättade också att det med största sannolikhet handlade om ett datorfel/elektronikflel och fortsatte inflygningen. Sedan kom det meddelandet i högtalarna som man som passagerare inte vill höra…. “Cabin crew, prepare for for emergancy landing!” eller på svenska “Kabinpersonal, förbered för nödlandning!”
Kabinpersonalen gick runt och såg till att alla satt som dom skulle vid en nödlandning, dvs med armarna på stolen framför och huvudet lutat mot händerna.
Strax före sättningen kom ett nytt meddelande från cockpit som förvarnade om att det kunde tänkas förekomma gnistor och eldflammor under landningen och att detta var fullt normalt under rådande omständigheter.
Vidare berättade han om att vi skulle använda större delen av landningsbanan eftersom att dom inte skulle bromsa in planet med hjulbromsarna till en början.
Landningen gick bra, faktiskt betydligt mjukare än vanligt, och vi möttes av ett hav av utryckningsfordon på landningsbanan. Piloterna meddelade att faran var över och detta efterföljdes av mycket klapp och glada tillrop.
Brandbilarna cirklade runt planet för att se att allt stod rätt till. Dessutom påanonserades det från cockpit att vi skulle bli kvar ståendes där ca 5 minuter för att slutföra nödlandningschecklistan. Därefter taxade vi in till gaten och gick av i vanlig ordning.
Nu skall jag förbereda mig för min flygning till Mexico på söndag kväll….
Ja vad gör man inte för att hamna i 10-000 meters klubben i sista stund…
Äh, jag skulle ju bara skoja lite! Har ni ingen humor?